Broar i Rom - Res till Rom

Det sägs ju att alla vägar bär till Rom. Om så är fallet kommer de att på något sätt och i något sammanhang att korsa floden Tibern.

Det antika Rom föddes och växte huvudsakligen på Tiberns vänstra sida där Campidoglio (Capitolium)och de andra av Roms berömda kullarna ligger. Staden blev dock snart tvungna att relatera till det som hände på det som de kallade ”andra sidan av floden”.

Det symboliska värdet lever dock forfarande kvar i dagligt tal och Trastevere är ett bra exempel. För i dag är Trastevere utan tvivel en del av själen i romarnas identitet men under en lång period var den huvudsakligen bebodd av utlänningar. Vatikanen som har och haft så stort inflytande på stadens historien benämns fortfarande som ”bortanför Tibern”.

De första broarna byggdes i trä som ett försvar för att lätt kunna förstöras vid anfall så att fienden inte skulle kunna använda dem. Det var först långt senare när romarna kände sig förhållandevis trygga som de lät bygga broar i sten.

Som det är enkelt att förstå har stilen på varit mycket olika genom tiderna beroende på ingenjörer och tekniska möjligheter. Det är idag fortfarande mycket lätt att se de stora skillnaderna i arkitektur.

Den äldsta bron ligger söder om Isola Tiberina och den härstammar troligtvis från mitten av 200 talet f Kr. Man kan fortfarande se resterna från denna bron som idag kallas PONTE ROTTO (den trasiga bron). Den förstördes till stora delar vid en översvämning1598 men en båge och en pelare står forfarande kvar.Utsmyckningen med drakar i relief härstammar från påven Gregorius XIII:s restaurering precis innan översvämningen.

I närheten finner man PONTE FABRICIO den äldsta romerska bron i Rom som fortfarande är i bruk. Den uppfördes år 62 f.Kr och den sammanbinder Isola Tiberina från vänstra stranden. På bron finns en inskriptionen som upprepas på fyra ställen till ett minne av mannen som lät uppföra den.

En annan bro som symmetrisk binder ihop Isola Tiberina med intilliggande strand är PONTE CESTIO. Den är ett tydligt bevis på integrationen av Trastevere med resten av staden. Under en tid gick den under namnet Ferratbron på grund av alla kedjor som höll kvarnarna på plats vid floden. Idag finns bara ursprungsbågen i mitten kvar. De yttre är tillbyggda senare eftersom marken förändrades och den fick monteras ner. Den byggdes upp igen i slutet på 1800-talet med material från orginalbron.

PONTE GARIBALDI är en annan bro vid Isola Tiburtina. Vid brons fäste finns en minnesplatta åt Giorgiana Masi, en ung italienska som sköts ihjäl i samband med en kvinnodemonstration 1977.

Mot stadens centrum finnar man PONTE SISTO som fick sitt namn av påven Sixtus IV som levde under andra delen av 1400-talet. Den bygges på resterna av en äldre romersk bro till Isola Tiberina mellan piazza Trilussa och via dei Pettinari.

Giuseppe Mazzini, en av politikerna bakom Italiens enande fick bron PONTE MAZZINI uppkallade efter sig. Den är dekorerad med lyktstolpar i brons och invigdes 1908.

PONTE SAVOIA har tre murade bågar i vit marmor och två pelare och påminner något om ett skepp.Den byggdes under 1924 på bara 34 månader men arbetet stötte på många svårigheter och det blev många avbrott i arbetet.

1886 konstruerades PONTE VITTTORIO EMMANUELE men det dröjde hela 25 år innan den invigdes med anledning av 50 års firande av Italiens enande.

Kejsaren Adriano ville förbinda sitt mausoleum och övriga staden och PONTE S’ANGELO byggdes. Under medeltiden användes den av pilgrimer för att nå Peterskyrkan. 1450 gav bron vika på grund och många människor dog. Påve Clemens IX lät Bernini i mitten på 1600-talet skapa några av de dekorativa statyer som vi än idag kan beskåda och njuta av.

PONTE UMBERTO är dedicerad till kungen av Italien Umberto I som invigde bron 1895. Den har tre bågar och 105 meter lång. Den är byggd med materialet travertin som är en typ av kalksten och var under en lång tid ett mycket vanligt byggmaterial som användes både till Colloseum och Peterskyrkan.

På grund av den stora ökningen av byggnader startade man 1896 startade byggandet av PONTE CAVOUR som fick namnet av en av frontfiguerarna vid Italiens enande och den ersatte den tidigare provisoriska bron som fanns på platsen sedan ett 20-tal år. Den har 5 bågar och är 110 meter lång och 20 meter bred och i byggd i tegel klädd med travertin.

PONTE RISORGIMENTO byggdes för världsutställningen i konst i början på 1900- talet och den sammanbinder viale Mazzini och piazzale delle Belle Arti. Byggd i cement och det med två skyltar där med text om materialet i bron.

2012 invigdes en ny bro eller rättare sagt en viadukt som fick sitt namn efter Settimia Spizzichino. Den enda kvinna som överlevde förintelsen av Roms ghetto 16 oktober 1943. PONTE SETTIMIA SPIZZICHINO är även känd som Cavalcavia Ostiense.Designen av bron liknar avlägset strukturen av DNA och skapades med hjälp av teknik i grafik och software i 3D till en kostnad av 154 miljoner kronor.

FÄRJBÅTARNA skötte under lång tid trafiken mellan Tiberns stränder. Det handlade om färjor som drogs med en tamp mellan stränderna vilket gjorde övergången säker och trygg även när strömmen var strid. De var i bruk fram till Rom blev huvudstad efter enandet av Italien 1870.

Maria