Sixtinska kapellet tak

En fördjupning i Sixtinska kapellet – del 2 – Påven Julius II, Michelangelo och Sixtinska kapellets tak

Det här är del två av tre i en fördjupning om Sixtinska kapellet. Du hittar del 1 här och del 3 här


De påvar som efterträdde Sixtus IV under 1400-talets sista decennier, var nöjda med Sixtinska kapellets konstnärliga utformning och ägnade sig i stället åt andra projekt. Innocentius VIII (1484-1492) lät bygga Villa Belvedere, den första romerska villan sedan antiken, samt Villa la Magliana – det första påvliga jaktslottet, beläget i Magliana Vecchia på vägen ut mot Fiumicino. Alexander VI (1492-1503) lät Pinturicchioo och hans verkstad utsmycka den första påvliga representationsvåningen – Appartamento Borgia. Alexanders omedelbara efterträdare, Pius III, levde endast en månad och hann följaktligen inte påbörja några projekt. Ett år före sitt val till påve hade han emellertid gett Pinturicchio i uppdrag att utsmycka biblioteket i katedralen i Siena med en serie fresker hyllande hans morbror, påven Pius II.

Julius II

Pius III efterträddes av kardinalen Giuliano della Rovere, brorson till Sixtus IV, som tog namnet Julius II (1503-1513).

Julius

Julius II av Raffael

Julius har vi redan tidigare mött i ett par artiklar. Det var Julius som gav sin arkitekt Donato Bramante i uppdrag att omvandla Vatikanpalatset till ett påvligt kejsarresidens och det var Julius som grundade Schweizergardet.
Sin kyrka och sin Kyrkostat styrde Julius med järnhand. För att hålla fienderna – framför allt då Frankrike – utanför den italienska halvön förde Julius ett flertal krig, där han ofta själv fungerade som befälhavare. God hjälp i sitt styre hade han av dottern Felice della Rovere , som bland annat under två år var hans sändebud hos den franska drottningen, Anne av Bretagne.

Som mecenat var Julius en av kyrkans absolut främsta genom tiderna. Förutom vad som redan nämnts kan som exempel lyftas fram att han redan i samband med sitt val lät flytta sin personliga samling av antik skulptur från sitt kardinalpalats till Villa Belvedere – därmed lade han grunden till de framtida Vatikanmuseerna – att han 1506 gav Donato Bramante i uppdrag att projektera den nya Peterskyrkan, att han 1510 kontrakterade den unge konstnären på modet, Rafael, för att smycka den nya representationsvåning i Vatikanen – Stanze di Raffaelo, samt att han 1505 lät kalla tidens ledande skulptör, florentinaren Michelangelo (1475-1564), till Rom för att skapa honom ett makalöst gravmonument, tänkt att innehålla över fyrtio figurer, och som skulle ha sin plats i den nygrundade Peterskyrkan.

Mänsklighetens fornhistoria under Guds ledning

Julius mest kända konstprojekt är emellertid Michelangelos tak i Sixtinska kapellet.
Redan från början hade det varit byggnadstekniska problem med Sixtinska kapellet. Det ojämna underlaget resulterade i spänningar i byggnaden som i sin tur ledde till sprickor och hot om ras. Mindre jordbävningar förbättrade inte heller situationen.

När Julius II tillträdde som påve var Pier Matteo d´Amelias vackra stjärnhimmel i det närmaste en ruin. Till att börja med sökte Julius rädda taket genom att låta dra en kedja över första valvet, men så småningom insåg han att taket måste underkastas en grundlig restaurering och ommålning. Det program Julius hade tänkt sig var de tolv apostlarna placerade på troner och i stället för stjärnhimmelen antikiserande dekorationsmåleri av den typ som i Rom varit omåttligt populär sedan slutet av 1400-talet och som gick under namnet grotesker.

Michelangelo

Porträtt av Michelangelo

Uppdraget att förvandla taket gick 1508 till Michelangelo, som emellertid till att börja med ställde sig avvisande. För det första såg han sig som enbart skulptör, trots att han i sin ungdom gått i målerilära hos Domenico Ghirlandaio – en av de mästare som på Sixtus IV:s uppdrag arbetade med Sixtinska kapellets väggfresker. För det andra ansåg han att det av Julius föreslagna programmet var allt för intetsägande för det gigantiska taket (500m2). Slutligen gick han med på att åta sig uppdraget mot löfte att själv få utarbeta programmet. Michelangelo var nämligen inte, som huvuddelen av tidens konstnärer, mer en hantverkare, utan hade även en intellektuell skolning från familjen de´Medicis platonska akademi i Florens.

Det nya programmet kom att fokusera på mänsklighetens tillstånd före det Nya förbundet genom Jesus Kristus, och räknas som världens största takfresk.

Michelangelo ersatte 1400-talets stjärnhimmel med en monumental, fiktiv arkitektur befolkad av ett väldigt uppbåd av gestalter.

I lunettfältet ovanför fönstren samt i de triangelformade fälten – le vele – ovanför lunetterna, avbildas Jesu anfäder från Abraham och fram till Josef (de första anfäderna Abraham, Isak, Jakob, Juda förstördes i samband med att Michelangelo målade Yttersta domen). Framställningen bygger på Matteus 1, men det finns betydande skillnader gentemot evangeliet. Samtliga anfäder återges som barn, tillsammans med sina föräldrar, alltså inte bara med med sina fäder utan även med respektive moder. I Matteus ett nämns endast fem kvinnor; Tamar, Rahab, Batseba och Maria, medan i Sixtinska kapellet samtliga mödrar finns återgivna.

Sixitinska kappellets tak

Vy över Sixitinska kappellets tak

I de fyra pendentivfälten, två på altarväggen och två på ingångsväggen, återges gammaltestamentliga episoder med betydelse i frälsningshistorien. Moses kopparorm, en prefiguration av den korsfäste Jesus. Straffandet av fursten Haman som tänkt utrota judarna ur Perserriket. Den judiska kvinnan Judit dödande den assyriske befälhavaren Holofernes. , samt slutligen den unge David – av samma släkt som den väntade Messias – dödande filisteernas kämpe Goliat. I mindre fält, belägna mellan de triangelformade fälten – le vele– och den mäktiga takgesims som omramar valvhjässan, finns tolv parvis kopplade, antitetiskt ställda, nakna, bronserade ynglingar med ett bukranion i form av en gumseskalle emellan sig. Medan bukraniorna under antiken ofta var placerade på byggnader relaterade till offer och följaktligen kunde ses som prefigurationer av Kristi slutgiltiga offer, vet man inte vad de bronserade ynglingar symboliserar. Ett förslag som framförts är att de skall symbolisera den guldålder (tid i mänsklighetens begynnelse då allt forntid då allt var fred, harmoni, stabilitet och välstånd) humanisterna hoppades skulle återvända med Julius II:s pontifikat..

Den dominerande motivkretsen i fältet mellan lunetterna och takgesimsen är emellertid sju profeter och fem sibyllor, samtliga placerade på magnifika, antikiserande, fingerade marmortroner. Medan profeterna förberedde det judiska folket för den slutliga uppenbarelsen genom Jesus Kristus, fullföljde sibyllorna samma uppgift bland de hediska folken. På sydväggen (Moseväggen) återges Jeremiah, Persia, Hezekiel, Erithreal och Joel. På nordväggen (Kristusväggen) återges Libica, Daniel, Cumana, Jesaia och Delphica.

Bland profeterna betonas särskilt Jona, placerad på altarväggen och Zaccharias, placerad på ingångsväggen.
Medan Jonas placering rakt ovanför altaret förklarads av att han förebådade Kristi död och uppståndelse enligt Jesu egna ord: Ty liksom Jona tre dagar och tre nätter var i den stora fiskens buk, så skall Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens sköte. (Matteus 12:40). Profeten Zacharias placering på ingångsväggen anses motiverad av berättelsen om Jesu intåg i Jerusalem: Detta har skett för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profen (Zacharias). Som sade; Se din konung kommer till dig saktmodig ridande på en åsna.(Matteus 21:5)

I valvhjässan slutligen, återges skapelseberättelsen, syndafallet och några centrala episoder ur Noaks liv. Berättelsen börjar vid altarväggen:

Gud skiljer ljus och mörker.

Gud skiljer ljus och mörker

Gud skiljer ljus och mörker

Gud skapar sol och måne.

Gud skapar solen, månen och jorden

Gud skapar solen, månen och jorden

Gud skiljer på vatten och land.

Gud skiljer vatten och land

Gud skiljer vatten och land

Gud skapar Adam. Observera att Eva samt hennes och Adams ättlingar, preexistenta finns med under Guds väldiga, röda mantel.

Gud skapar Adam

Gud skapar Adam

Gud skapar Eva ur Adams revben.

Skapandet av Eva

Gud skapar Eva ur Adams revben.

Syndafallet.

Syndafallet

Syndafallet

Observera att ormen har kvinnoansikte och långt, svallande rött hår. Detta är en framställning av Lilith, enligt judisk mytologi Adams första hustru, som i motsatts till sin efterträderska Eva ,var skapad ur lera av Gud, och begåvad med fri vilja på samma sätt som Adam. När hon på många olika sätt vägrade lyda Adams order ersattes hon av Eva och blev hämndlysten.

Noak frambär blodsoffer till Herren.

Noaks offer

Noaks offer

Bland offerdjuren märks inte bara får och nötkreatur, de klassiska judiska offerdjuren, utan även en häst, ett djur som inte tillhörde de judiska offerdjuren,´ men som förekom i de antika kulturerna. Därmed blir Noaks offer en symbol för alla den gamla världens blodiga offer och till en prefiguration för Jesu slutgiltiga offer.

Syndafloden.

Syndafloden

Syndafloden

Anmärkningsvärt är att Michelangelos framställning av syndafloden helt skiljer sig från den traditionella framställningen med både djur och människor. I Sixtinska kapellets finns endast ett djur med, en åsna. Nedtonandet av djuren har förklarats med att syndafloden och de som räddades där, skall ses som en prefiguration av dopet, ett sakrament reserverat för människor. Märkligt är även att Noaks offer placerats före syndafloden. I Genesis ägde offrandet rum efter det att Noak och hans familj räddats undan den stora floden.

Noaks berusning efter att som den första någonsin ha tillverkat och druckit vin.

Noaks berusning

Fem av de sammanlagt nio scenerna ur Genesis (Skiljandet av ljus och mörker, skiljandet av land och vatten, Evas skapelse, Noaks offer samt Noaks fylla) omramas av fyra nakna ynglingar, ignudi, vars muskulösa överkroppar anses inspirerade av torso di Belvedere, fragment av en grekisk skultur som i början av 1500-talet ägdes av Michelangelos gode vän, skulptören Andrea del Bregno, men kort tid senare kom att ingå i de påvliga samlingarna i Villa Belvedere. Ynglingarna är placerade på en sorts piedestaler och håller emellan sig förgyllda medaljonger med motiv ur Gamla Testamentet. Till Skiljandet av ljus och mörker har kopplats Abrahams beredskap att offra Isak, Elias uppstigande till himmelen i en gyllene vagn. Till skiljandet av land och vatten har kopplats Absalon fångas i ett träd och dödas av sin fars trupper. Den andra medaljongen är av någon anledning tom. prästen Till Evas skapelse har kopplats Nathan kritiserar kung David för mord och äktenskapsbrott. Tillintetgörandet av Baaldyrkaren Achabs folk. Till Noaks offer har kopplats Urias (make till Batseba) död. Jehus förstörandet av Baals bilden. Till Noaks fylla slutligen, har kopplats Joab mördar Abner. Bidgar kastar kung Ioram ur vagnen.

Exakt vilket syfte ynglingarna har vet man inte. Ett försök till tolkning är att de skall gestalta mänsklighetens olika själstillstånd under tiden innan Guds frälsningsplan uppenbarats för dem. Därför uttrycker de olika känslor såsom melankoli, osäkerhet, vrede och skräck. Detta skiljer dem starkt från sibyllorna och profeterna som återges i meditativt lugn och ofta försjunkna i sina skrifter. De hade ju, i motsats till de vanliga människorna, insikt i Guds frälsningsplan. En variant av den tolkningen är att ynglingarna skall vara ett gestaltande av filosofen Giovanni Pico della Mirandolas (en av de ledande medlemmarna i den platonska akademin där Michelangelo själv var utbildad) tankar i ”Om människans värdighet(De hominis dignitate) där han hävdade att människan var unik bland alla skapade varelser genom att hon var helt fri och därmed kunde nå högre än änglarna, men även sjunka lägre än djuren.

Litteratur

Bertoldi, Susanna., I Musei Vaticani. Conoscere la storia, le opera, le collezioni. Musei Vaticani 2011

Magnusson, Börje., Rom. En konst- och kulturhistorisk vägledning. Wahlström & Widstrand 2001

Pietrangeli, Carlo., Guida ai Musei Vaticani e alla Cittá del Vaticano. Cittá del Vaticano 1989

Michelangelo and Raphael in the Vatican. All the Sistine Chapel, the Stanzas and Loggias. Special Edition for the Museums and Papal Galleries. Cittá del Vaticano U.Å

Missa inte:

Takprojekt i Sixtinska kapellet har även blivit en film ”The Agony and Ecstacy,” i regi av Carel Reed och med Charlton Heston (Michelangelo) och Rex Harrison (Julius II) i huvudrollerna. Filmen producerades 1965 av det italienska filmbolaget Dino de Laurentiis Cinematografica och spelades in i Cinecittá strax utanför Rom.

mm
Kari har lång erfarenhet av både att skriva och att resa till Rom och brinner verkligen för det.