Kejsar Nero

Nero – pojken som blev maktgalen tyrann

Nero blev den yngste kejsaren någonsin när han år 54 e.k.r. tog över ämbetet efter kejsar Claudius. Nero var nämligen bara 17 år när han blev kejsaren över ett av världens mäktigaste riken. Tvåtusen år senare så är samme Nero känd som den grymmaste och kanske mest hänsynslöse kejsaren i det romerska rikets historia.

Nero föddes år 37 i kuststaden Antium (idag Anzio) utanför Rom. Han adopterades av kejsar Claudius och blev senare kejsarens tronarvinge. Hur kunde då allt gå fel för Nero? Ja vem vet.

Regerade i fjorton år

Byst av Nero

Byst av kejsare Nero

Neros herravälde började år 54 och skulle fortsätta fram till år 68. Tack vare skickliga rådgivare så var Neros första tid vid makten fridfull och stabil. Den unge kejsaren blev snabbt respekterad av folket. Men med tiden blev Nero mer och mer paranoid och maktgalen. Hans politiska motståndare fick ofta sätta livet till för att Nero inte skulle riskera att förlora tronen. Det gick till och med så långt att Nero lät mörda sin mor. Och det slutade inte där utan även hans hustru och hans halvbror fick sätta livet till.

Nero utvecklades till en sadist och enligt dåtidens historiker så utövade han även bisarra sexuella riter. Pengarna gjorde Nero galen och i kejsarpalatset var det ständigt magnifika fester. Romarna var vana vid att kejsarna spenderade stora pengar men problemet med Nero var att han använde pengar som kommit in via skatter och från mark som kejsaren låtit konfiskera från Roms rikare invånare.

Att kejsaren led av storhetsvansinne är svårt att förneka. Han lät döda alla oliktänkande och dessutom hade han oerhört höga tankar om sig själv. Historien berättar om att Nero ofta uppträdde med poesi och sång på Roms teatrar, vilket inte gjorde honom populär bland Roms överklass. Dessutom såg sig Nero som en gudabenådad konstnär. Ja det var ingen som nådde upp till Neros gudomlighet – i alla fall inte enligt honom själv.

Det som kejasaren är mest känd för under den här perioden är de magnifika byggnadsverk han lät uppföra. Främst hans gyllene palats Domus aurea som var så stort att det måste varit svårt för Roms befolkning att inte häpna. Om romarna inte höjde på ögonbrynen över det lyxiga palatset så måste de definitivt gjort det när han lät uppföra en 35 meter hög gyllene staty över sig själv. Den fick namnet Neros koloss och det är efter denna staty som Colosseum fått sitt namn? Men hur lyckades Nero hitta mark att bygga detta stora palats? Jo, tack vare en brand som passande nog precis härjat i stora delar av Rom.



Rom brinner – på grund av Nero?

När Nero regerat som kejsare i tio år bröt en våldsam brand ut i Rom. Branden startade i området runt Circus Maximus och spred sig snabbt över Rom. De simpla trähusen gjorde att branden blev svårsläkt och det tog flera dagar innan branden kunde stoppas. Då hade tre av Roms fjorton distrikt brunnit ner totalt. Ryktena talade redan då om att Nero låg bakom branden. Om detta är fallet är något som delar dagens historiker. Enligt historikern Suetonius som upplevde branden ska kejsaren ha tittat ut över det brinnande Rom och börjat sjunga på en sång om Trojas fall.

Andra källor säger dock att Nero inte befann sig i Rom under branden och att ha direkt när han fått höra nyheten inlett en stor räddningsaktion och att de brandens offer fick flytta in i Neros palats där de fick mat. Oavsett vilken av versionerna som är sanning så står en sak klar – Roms folk gav Nero skulden för branden. Nero gjorde dessutom inte saken bättre när han efter branden började bygga upp sitt nya palats, Domus Aurea. Nero försökte dock undvika att få skulden genom att skylla på de kristna och bränna dem levande. Bland annat sägs det att Nero lät gripa aposteln Petrus.


Prenumerera på Res till Rom’s kostnadsfria nyhetsbrev för fler artiklar och porträtt om bland annat Nero och andra romerska kejsare. 


Neros död

Neros sista år vid makten var inte speciellt roliga. Till och med senaten hade försökt konspirera för att mörda den avskydde och galna kejsaren. Och år 68 var läget hoppläst för Nero. Mäktiga män gjorde uppror mot kejsaren  och till slut tvingades Nero fly från Rom. Han insåg nu att valet var att fly eller att be om nåd för upprorsmakarna och se sig besegrad eller det tredje alternativet: att falla på knä för Roms invånare och hoppas att hans liv skulle bli skonat.

Nero återvände till sitt palats och tillbringade kvällen där. När han vaknade i natten upptäckte han att hans palatsvakt övergett honom. Kejsaren skickade då meddelanden till sina vänner, men fick inget svar. Efter att i desperation besökt vännerna och upptäckt att alla övergivit honom så kallade han på en slav som kunde död  honom. Men inte ens detta fick han igenom, inget svarade på ordern.

Nero lät istället fyra tjänare började gräva hans egen grav. När graven grävdes så lär Nero ha sagt: ”Vilken konstnär går inte förlorad i mig”. Han lär ha insett att han var besegrad men Neros självförtroende lär aldrig ha glidit honom ur händerna. Den maktgalne kejsaren förblev galen in i det sista. Vid den här tidpunkten fick Nero rapporter om att senaten förklarat honom som fiende till folket. Detta var nådastöten för Nero och han skall då ha skurit halsen av sig – detta givetvis efter att ha krävt att tjänare gjorde samma sak före honom. Precis som allt under Neros sista dagar så gick det inte vägen

Vilken konstnär går inte förlorad i mig!

Neros arv

När Nero dött så gjorde senaten och folket i Rom allt för att radera allting som pekade på att Nero ens existerat. Byggnader revs och Neros namn försvann från monument. Många tvivlade på att Nero verkligen var död och en legend om att han skulle återvända berättades i lång tid efter att kejsaren gått ur tiden.

Emil Lindström bor i Jönköping och grundade 2015 Res till Rom. Emil har är en erfaren Rom-resenär och har skrivit många av artiklarna på restillrom.se