Italien är operans förlovade land och det var här den första operan skrevs. Dock inte i Rom utan i Florens. En av de första operorna som uppfördes var Jacob Peris Euridice. Den visades på Palazzo Pitti med anledning av Maria de Medicis bröllop med Henrik IV kung av Frankrike den 6 oktober år 1600 med tonsättaren själv som Orfeus.
1637 visades den första operan för en betalande publik och detta skedde i Venedig.
Till Rom kom operan 1697 men påvens anhängare visade på ett så stort motstånd att denna konstform blev litterärt ”kastrerad” vilket gjorde att det dröjde ända fram till 1800-talet och enandet av Italien innan operan slog igenom ordentligt.
I centrum stod TEATRO ARGENTINA och det var här som 1816 Rossinis Il Barbiere di Siviglia hade sin premiär. Om ni är intresserade av operan vet ni säkert redan att den tillhör ett av musikhistoriens klassiska fiaskon:
När Almaviva skulle sjunga serenad för sin Rosina i första akten, hade han glömt stämma gitarren. När han gjorde det, gick strängen av och snärtade hans ansikte blodigt. Nu började publiken vakna; småskratten spred sig, råa och förväntansfulla. När sångläraren Don Basilio, gjorde entré, snubblade han genast på sin långrock, stod på skallen och blödde sedan näsblod resten av akten. En annan av sångarna trillade ned i en fallucka. Plötsligt välte kulisserna. Mitt i aktens final sprang en katt upp på scenen, och började ljudligt jama. Publiken jamade med, och slängde entusiastiskt lösa föremål på artisterna.
När han gjorde det, gick strängen av och snärtade hans ansikte blodigt. Nu började publiken vakna; småskratten spred sig, råa och förväntansfulla.
På TEATRO APOLLO var det Verdis verk däribland Il Trovatore och Un ballo di maschera som uppfördes.
Dock var det på TEATRO COSTANZI som de flesta operorna spelades med stor succé .Kompositörer var nästan uteslutande italienare som Puccini med Tosca och Mascagni med Cavalleria Rusticana. Teatern stängdes 1926 och genomgick under den fascistiska regeringen en transformering för att sedan öppna igen som TEATRO REALE DELL’OPERA. Den fortsatte att ha succé och lämnade nu plats till nya kompositörer som Respighi, Malipiero, Stravinsky, Richard Strauss och Alban Berg.
TERME DI CARACALLA som är en del av teatern är en av världens mesta kända utomhusarenor för opera och den öppnade sin första säsong
redan1937. 1946 bytte operan åter namn. Denna gång till TEATRO DELL’OPERA. och repertoaren blev mer internationell med verk av Britten, Honegger, Hindemith, Janácek, Henze.
Det kan även nämnas att på scenen har namn som Maria Callas och Renata Tebaldi tagit emot stående ovationer från en lyrisk publik.
ACCADEMIA NAZIONALE DI SANTA CECILIA grundades 1566 och är en av de äldsta musikaliska institutionerna i världen.Santa Cecilia är musikens skyddshelgon och hon firas den 22 november. Det är säkert därför som konservatoriet i Rom bär det namnet.
L’ORCHESTRA DI SANTA CECILIA var den första orkestern i Italien att ägna sig enbart åt den symfoniska genren. Sedan 2002 ger man sina konserter på Nuovo Auditorium del Parco della Musica. Hittills har orkester gjort 15000 konserter med de mest berömda och erkända dirigenterna och solisterna.
AUDITORIUM PARCO DELLA MUSICA är ett musikaliskt tempel som skapades av Renzo Piano med invigning 2002 och den innehåller 3 konsertsalar, en utomhusteater, två repetitionssalar ett museum för musikinstrument och en utställning med arkeologiska fynd.
CHIESA DI S.PAOLO ENTRO LE MURA är en mycket vacker kyrka som ofta används för konserter tack vare sin fantastiska akustik.